Anne Frank.html |
| | | ca | | | de | | | en | | | es | | | fr | | | it | | | nl | | | no | | | pl | | | pt | | | ru | | | ro | | | fi | | | sv | | | tr | | | vo | | |
| |  |
Annelies Marie Sara "Anne" Frank, född 12 juni 1929 i Frankfurt am Main, Hessen, Tyskland, död 31 mars 1945 i Bergen-Belsen, Niedersachsen, Tyskland, var en judisk flicka, känd för sin dagbok.
Innehåll |
redigera Tidigt liv
Anne Frank föddes den 12 juni 1929 som den andra dottern till Otto Frank och dennes hustru Edith Frank (f. Holländer). Hennes syster, Margot, föddes den 16 januari 1926.
Familjen flyttade till Aachen 1931, men de började snart att se sig om efter bostad i Amsterdam för att fly undan den alltmer anti-judiska stämningen i Tyskland. Flytten genomfördes 1933. Familjen var till en början tillfreds med sin situation. Anne fick många nya vänner och formade ett intresse för historia, filmstjärnor och skrivning.
redigera I gömstället
Den 1 september 1939 bröt Andra världskriget ut genom Tysklands anfall mot Polen. I maj 1940 ockuperades Nederländerna. Genast förändrades villkoren för landets judiska befokning. Som i alla andra ockuperade länder var man tvungen att bära en gul Davidsstjärna på vänster sida med texten Jude. Flera hårda restriktioner mot judar infördes, vilket kraftigt försvårade vardagslivet.
På sin 13-årsdag fick Anne en efterlängtad dagbok, vilken hon började skriva i samma dag. Hennes första meningar löd:
Jag hoppas att jag skall kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte har kunnat anförtro mig åt någon, och jag hoppas att du skall vara ett stort stöd för mig.
Strax efteråt skärptes anti-judelagarna ännu mer, och familjen belades med utegångsförbund och alla judar fick inte cykla eller åka något transport, inte gå ut efter kl. 20 och de fick bara gå in i affärer med skyltar "för judar". Den 5 juli bestämde de sig för att gå under jorden, samma dag som Margot hade fått en kallelse till tvångsarbete i Tyskland. Otto Franks medarbetare Johannes Kleiman hade föreslagit det s.k. gårdshuset, en del av det hus där Ottos företag Opekta hade lokaler, som ett lämpligt gömställe. De gömda var:
- Anne Frank
- Margot Frank
- Otto Frank
- Edith Frank
- Hermann van Pels
- Auguste van Pels
- Peter van Pels
- Fritz Pfeffer (ankom 16 november 1942)
Johannes Kleiman och Victor Kugler (Ottos arbetsliga medarbetare) samt Elisabeth Wijk-Voskuijl och Miep Gies (sedan Miep Giep-Santrouschitz) försåg de gömda med förnödenheter och var i princip de enda som kände till deras gömställe.
Anne fortsatte att föra dagbok under tiden hon var gömd. Under våren 1944 hörde Anne på radio att via utbildningsminister Geritt Bolkestein att man borde samla in all vittnesbörd om det nederländska folkets lidande under kriget, däribland dagböcker. Anne, som ännu inte hade låtit någon annan läsa dagboken, bestämde sig för att ge ut den efter kriget.
De allierades framgångar i kriget höll hoppet uppe för gårdhusborna, som dagligen följde kriget via radio. Bara Otto Frank skulle dock överleva kriget.
redigera Arresteringen
Någon gång mellan klockan tio och halv elva på förmiddagen den 4 augusti 1944 arresterades gårdhusborna plötsligt. I arresteringen deltog SS-Oberscharführer Karl Josef Silberbauer och minst tre civilklädda beväpnade medhjälpare från Gröna polisen. Samtliga gömda arresterades, inklusive Johannes Kleiman och Victor Kugler, dock inte Miep Gies och Elisabeth Voskuijl. Man vet med säkerhet att de gömda hade blivit förrådda. Ingen förövare har dock avslöjats och fällts, men magasinbiträdet W.G. van Maaren var starkt misstänkt.
Miep Gies och Elisabeth Voskuijl lyckades redan samma dag bringa Annes dagbok och andra värdesaker i säkerhet.
redigera Öden
Gårdshusborna fördes till häktet i Weteringschans i Amsterdam och stannade där i fyra dagar. De fördes senare med den sista transporten som avgick till koncentrationslägren i öst.
- Anne och Margot Frank deporterades i slutet av oktober 1944 till koncentrationslägret Bergen-Belsen. Till följd av miserabla hygieniska förhållanden utbröt under vintern 1944-1945 en tyfusepidemi som dödade tusentals fångar, däribland Anne och Margot. Annes dödsdatum torde infalla i slutet av februari eller i början av mars. Kort senare, den 15 april, befriades lägret av britterna.
- Otto Frank var den ende som överlevde kriget. Han deporterades till Auschwitz där ryska trupper befriade fångarna den 27 januari 1945. Sedan for han via Odessa till Marseille med båt. Kort efter Tysklands kapitulation, den 3 juni 1945 anlände han till Amsterdam, där han bodde till 1953. Han flyttade sedan till Basel i Schweiz. Han gifte sig med Elfreide Geiringer, som likt honom själv hade överlevt Auschwitz men förlorat familjen. Otto Frank dog 1980.
- Edith Frank dog den 6 januari 1945 i kvinnolägret Auschwitz-Birkenau till följd av svält och utmattning.
- Hermann van Pels gasades enligt uppgifter på ankomstdagen, den 6 september 1944, i Auschwitz. Enligt medfången Otto Frank inträffade dödsdatumet först några veckor senare.
- Auguste van Pels kom via Auschwitz, Bergen-Belsen och Buchenwald den 9 april 1945 till Theresienstadt. Hon skall dock ha deporterats vidare, men var är inte känt. Hon dog sedan, det är dock oklart när.
- Peter van Pels fördes via Auschwitz till Mauthausen i Österrike, och dog där endast tre dagar före befrielsen, den 5 maj 1945.
- Fritz Pfeffer avled den 20 december 1944 i koncentrationslägret Neuengamme.
redigera Dagboken
1947 gav hennes far Otto Frank (och hans andra hustru Fritzi) ut Annes dagbok, som översattes till svenska år 1953, och som också blivit filmatiserad ett antal gånger. Den version som Otto Frank gav ut var en smula reviderad; bland annat strök han sådant som handlade om dotterns pubertet och elaka kommentarer om Modern. Anne hade själv strukit vissa delar och skrivit om språket så det skulle vara mer läsarvänligt. Senare har mer fullständiga versioner av dagboken kommit ut i tryck. Senaste upplagan gavs ut 2003.
Ditlieb Felderer, Robert Faurisson och David Irving har hävdat att Anne Franks dagbok är en förfalskning. Simon Wiesenthal skriver om detta i sin bok Justice not Vengeance och hur det ledde honom till att finna Karl Silberbauer, den Gestapo-officer som anhöll Anne Frank och hennes familj. Silberbauer erkände, och hävdade vidare i en intervju att han ångrade det han gjort.
I Anne Franks dagbok framgår det att även hennes syster, Margot Frank, skrev dagbok. Margot Franks dagbok har dock aldrig återfunnits.
Huset och utrymmet som Anne Frank med familj gömde sig i är numera museum, ”Anne Frank-huset”.
redigera Svenska utgåvor
- (1953) Anne Franks dagbok, Ella Wilcke (övers.). Stockholm: Hökerbergs. ISBN 91-7084-079-2.
- (1960) Berättelser, Saima Fulton (övers.). Stockholm: Hökerberg.
- (1982) Berättelser och händelser från gårdhuset, Lena Dalerup och Saima Fulton (övers.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-14132-4.
- (2005) Anne Franks dagbok : den oavkortade originalutgåvan : anteckningar från gömstället 12 juni 1942 - 1 augusti 1944, Per Holmer (övers.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-301402-1.
redigera Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Anne Frank.
