Alexandria.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

Geografiläran
 Det här är geografisamarbetet just nu! Artikeln är vald i en omröstning med målet att den ska vara så bra som möjligt på söndag. Den som gjort det största bidraget får priset veckans geograf. Hjälp gärna till med arbetet att förbättra artikeln!
För andra betydelser, se Alexandria (olika betydelser).

Koordinater: 31°11′37″N 29°54′03″O / 31.19361, 29.90083

Alexandria
Alexandria
Alexandria
Land Egypten
Administrativ indelning Muhafazah al-Iskandarīyah
Styre Guvernör
Folkmängd (2008) 4,1 miljoner [1]
Topografi
 Medelhöjd (m ö.h.)
 Yta

300 km2
Läge 31° 11′ 37′′ N 29° 54′ 03′′ E

Alexandria (arabiska الإسكندرية, transkriberat Al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándreia) är Egyptens andra största stad [2] och en viktig hamnstad och industristad [3] men även en betydande turiststad och badort.

Alexandria är belägen i landets norra del vid Nilens utlopp i Medelhavet. Staden var Egyptens huvudstad under nästan 1000 år och platsen för Fyrtornet på Faros, ett av de gamla Världens sju underverk, och Museion med Biblioteket i Alexandria, den antika världens största bibliotek.

Idag är Alexandria landets största hamn där cirka 80 % av Egyptens import och export omsätts.


Innehåll

redigera Geografi

Satelitbild över Alexandria

Alexandria ligger i Nedre Egypten vid Nilens västra arm i den nordvästra delen av Nildeltat på ett näs mellan Medelhavet och bräckvattensjön Marioutsjön och ligger cirka 220 km nordväst om huvudstaden Kairo.

Staden sträcker sig cirka 20 km [3] längs kusten och har en area om cirka 300 km2. Staden är huvudort i det cirka 2 679 km2 [1] stora guvernoratet Muḩāfaz̧at al Iskandarīyah. Guvernoratet är indelad i 18 kism (distrikt) där 6 distrikt ligger inom stadsområdet.

Dessa 6 distrikt är:

  • Al Montazah
  • Östra Alexandria
  • Centrala Alexandria
  • Amreya
  • Västra Alexandria
  • El Gumrok

Cirka 7 km sydöst om staden ligger flygplatsen El Nuzha Airport (Alexandria International Airport, flygplatskod "ALY") med kapacitet för internationellt flyg.

Det råder medelhavsklimat med milda vintrar och heta somrar. Dygnsmedeltemperaturen under vintern ligger mellan 10°-12°C med januari och februari som kallast och under sommaren mellan 30°-32°C med juli och augusti som de varmaste månaderna.

redigera Staden

redigera Historisk tid

Alexandria grundades år 332 f.Kr.. Området hade en naturlig hamn som byggdes ut under denna tid och man anlade även en 7 stadier (1,247 m) lång stenkaj (Heptastadion) mot ön Faros där Sostratos från Knidos omkring 280 f.Kr. sedan byggde Fyrtornet på Faros [3].

Kajen delade staden i den östra delen Brucheum (Brucheion) med den Östra hamnen (Magnus portus) och Rakotə (Rhakotis) med den Västra hamnen (Eunostos) [4]. Stadsplanen gjordes av Deinokrates och baserades på ett rätvinkligt gatusystem där staden delades i fem disrikt (Alfa - Beta - Gamma - Delta och Epsilon).

redigera Modern tid

Moderna Alexandria är idag uppdelad i 14 stadsdelar [5]:

Alexandria
  • El Gabbari
  • El Anfushi
  • Ras El Tin
  • El Gumruk
  • El Manshiya
  • Shatby
  • Karmus
  • Ibrahimiya
  • El Madra
  • Sidi Gabir
  • Sidi Bishr
  • El Montazah
  • El Maamura
  • Abuqir
Alexandria

Centrala Alexandria utgörs av stadsdelarna [6]:

  • Ras El Tin
  • El-Anfushi
  • Karmus
  • Moharrem
  • Ibrahimiya
  • Bey
  • Shatby

Centrum [6] utgörs av området kring strandpromenaden Corniche Shari 26 juli vid Östra hamnen och områderna El-Anfushi, Kom El-Dik, Shatby och Moharrem. Staden har en rad moskéer med Abu el-abbas el-mursi moskén byggd 1769 som den största och Terbana moskén som den äldsta, men även kristna kyrkor med St Katarina katedralen byggd 1882 som den största.

Nära Abu el-abbas el-mursi mosken kring Shari-Faransa street ligger också soukkvarteren med olika inriktningar som Suq El-Magharba (medicinalväxter) och Suq El-Libia (beduinkläder) [2].

Stadens äldsta bevarade delar är områdena kring El-Anfushi, Ras El Tin och Gumrok.

Alexandria har ett väl utbyggd kommunikationsnät med tåg-, spårvagns- (Ramleh) och busstrafik. Stadens järnvägsstation Misr Station har förbindelser med övriga landet och förutom den internationella flygplatsen finns ytterligare en flygplats Borg El-Arab airport (även Amiryah West, flygplatskod "HBE") cirka 25 km sydväst om centrum med kapacitet för lokalt flyg.

redigera Sevärdigheter

redigera Museer[7]

Grekisk-romerska museet
Fort Qait-Bey
  • Alexandria Aquarium, byggd 1930
  • Alexandria National Museum, byggd 2003
  • Cavafy museum (efter poeten Konstantinos Kavafis), öppnad 1992
  • Graeco-Roman Museum (Grekisk-romerska museet), byggd 1892
  • Mahmoud Said Museum, öppnad 1973
  • Royal Jewelry Museum (Kungliga Smyckesmuseum), öppnad 1986
  • The Museum of Fine Arts (Konstmuseet), byggd 1954

redigera Byggnader

  • Okände soldatens grav, byggd 1915, Ahmed Orabi torget
  • Fort El-Ada, Östra hamnen
  • Fort Qait-Bey, Östra hamnen, byggd 1480
  • Fort El-Silsila, Östra hamnen
  • Al-Montazahpalatset, byggd 1892
  • Ras El-Tinpalatset, byggd 1847
  • Presidentpalatset
  • The Sacred Heart Church, byggd 1924
  • St Markuskykan i Saint Mark College, byggd 1925
  • St Markuskatedralen, byggd 1870
  • Bibliotheca Alexandrina i stadsdelen Ibrahimiya, öppnad 2003

redigera Historiska platser[3] [8]

Romerska Amfiteatern
Sfinxen i Alexandria
Romerska Amfiteatern

Endast få historiska platser finns bevarade idag, bland dessa kann nämnas:

  • Katakomberna Kom El-Shukafa, i Karmus

Byggda i tre våningar under 1.a och 2.a århundradet, den största kända romerska begravningsplatsen i Egypten, återupptäckta den 28 september 1900 enligt lokal legend

  • Pompejis pelare, i Karmus

En cirka 28 m hög röd granitpelare med en diameter på cirka 2,5 m som restes år 297 för att hedra kejsare Diocletianus.

  • Al-Shatby necropolis, i Shatby

Gravplats byggd cirka 200 f. Kr. gravarna är byggda i grekisk stil och anses vara de äldsta i Alexandria

  • Alexandria sfinxen

Byggd i rosa granit under den Ptolemaiska dynastin

  • Amfiteatern med de romerska baden, i Kom El-Dik

Byggd kring 2.a århundradet, den enda romerska amfiteatern i Eypten.

  • Muṣṭafā Kāmil (Mustafa Kamal) tombs

Sex gravvårdar byggda kring 200-talet f. Kr. upptäckta 1933

  • Al-Anfushi, Tombs, i Ras El Tin

Fem gravvårdar byggda kring 250 f. Kr. med en rad väggmålningar, upptäckte i omgångar 1901 och 1921

redigera Historia

redigera Antiken

Alexandria grundades och namngavs år 332 f.Kr. Ἀλεξάνδρεια (Aleksándreia) av Alexander den store som erövrat området från Persiska riket [9]. Ön Faros förbands med en kaj där Sostratos från Knidos omkring 280 f.Kr. sedan byggde Fyrtornet på Faros [3]. Alexandria byggdes kring fiskebyn Rhakotis och skulle ersätta Naukratis som det hellenistiska centrumet i Egypten. År 323 f.Kr. begravdes Alexander den store i Somamausoleet staden men byggandet fortsatte under hans efterträdare Cleomenes av Naucratis.

Ptolemaios I Soter

År 305 f.Kr. gjorde den Ptolemaiska dynastin under Ptolemaios I Soter Alexandria till sin huvudstad efter Alexanderrikets sönderfall. Staden växte till att bli större än Karthago. Förutom greker levde även judar i Alexandria och staden hade snart även en stor judisk befolkning. Den första delen av Septuaginta, den äldsta grekiska översättningen av Gamla testamentet, skrevs i Alexandria i början av 200-talet f.Kr.

Staden var under antika hellenismen vida känd för sitt forskningsinstitut, Museion och det Alexandrinska biblioteket och vetenskapen frodades. Genom åren verkade bland andra såväl Ptolemaios som Euklides, Heron och Hypatia (som anses vara den första kvinnliga matematikern) i Alexandria.

Alexandria hamnade formellt under romersk förvaltning redan 80 f.Kr. och vid denna tid härskade Kleopatra som hade ödesdigra förhållanden med både Julius Caesar och Marcus Antonius innan Romerska riket under Augustus slutligen erövrar Egypten och staden år 31 f.Kr.. Under inbördes strider mellan greker och judar förstördes stora delar av staden och den återuppbyggdes år 115 under Hadrianus.

Under ett besök kände sig kejsare Caracalla hånad av befolkningen och svarade med massavrättningar år 215 [4].

Den 16 juni 364 inträffade en solförmörkelse over staden [10].

Den 21 juli år 365 förstörs stora delar av staden av flodvågen efter ett vulkanutbrott nära Kreta [11].

År 391 lät Theofilos i Alexandria förstöra Serapeion och andra hedniska tempel i staden efter längre tids blodiga sammandrabbningar mellan hedningar och kristna. En del historiska källor anger denna som tidpunkt då även det Alexandrinska biblioteket förstördes.

Efter Romarrikets sönderfall hamnade staden sedan under det Bysantinska riket den 7 januari år 395 [9].

Under den arabiska expansionen besegras Alexandria först år 616 av Sasaniderna under Khusrov II och slutligen år 642 av Amr ibn al-ʿĀṣ då staden övergår till Arabiska riket [9]. Under det arabiska styret förlorar staden sakteligen i betydelse.

redigera Medeltiden

Fyrtornet på Faros

År 968 utses Kairo till huvudstad och Alexandria blir nu endast landets andra stad.

Fyrtornet på Faros tros ha förstörts under en jordbävning på 1300-talet.

Under 1400-talet tappar staden ytterligare i betydelse i och med att handelsvägarna till sjöss mot Asien går runt Godahoppsudden istället och det Bysantinska riket besegras 1453 av det Osmanska riket och Egypten blir en ottomansk provins den 25 augusti 1517 [9].

redigera Modern tid

När Napoleon I erövrar Alexandria den 2 juli 1798 är staden en liten fiskeort med cirka 5 000 invånare. Den 2 september 1801 förlorar Napoleon staden till Britterna även om staden formellt kvarstår under det Osmanska riket [9].

1820 öppnas Mahmoudiyah kanalen byggd under vicekonungen Muhammed Ali som förbinder staden direkt med Nilen och Alexandria växer åter i betydelse [3] som fortsätter öka i och med Suezkanalens öppnande 1869 [4].

1840 utsågs Khorsheid Basha till Alxeandrias förste guvernör [7] under Muhammed Alis förvaltning.

Den 11 juli 1882 [4] attackeras staden efter lokala uppror av brittiska sjöstyrkor och den 14 september 1882 ockuperar Storbritannien Egypten och landet utses till protektorat 1914 [9].

Åren 1882 - 1947 är staden under brittiskt styre och utgjorde en viktig bas under afrikanska fälttågen under andra världskriget.

1938 grundades Alexandrias eget universitet.

Den 26 juli 1952 inleddes den egyptiska revolten mot monarken Farouk I av Egypten under Gamal Abdel Nasser och Muhammad Naguib i Alexandria då kungens palats Ras el-Tin Palace omringades varpå denne abdikerade.

Bibliotheca Alexandrina

I september 1960 infördes nuvarande administrativ indelning med 21 guvernorat i landet [7] och Alexandria blir huvudort i Muḩāfaz̧at al Iskandarīyah.

Den 16 oktober 2002 invigdes det nya Bibliotheca Alexandrina och biblioteket öppnades den 23 april 2003.

redigera Källor

  1. ^ a b [1], GeoHive
  2. ^ a b [2], Statliga Turistbyrån Tour egypt
  3. ^ a b c d e f [3], LookLex Encyclopaedia
  4. ^ a b c d [4], Nordisk Familjebok, Alexandriaartikel
  5. ^ [5], PlanetWare, Alexandriakarta
  6. ^ a b [6], PlanetWare, Centrumkarta
  7. ^ a b c [7], Governorate of Alexandria
  8. ^ [8], Egyptology online
  9. ^ a b c d e f [9], Worldstatesmen.org
  10. ^ [10], University of St Andrews, Scotland
  11. ^ [11], Res Gestae Ammianus Marcellinus

redigera Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Alexandria.
All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.