1987.html



redigera Händelser

redigera Första kvartalet

• 2 januari - I Sverige lämnar Karin Söder partiledarskapet i Centerpartiet på grund av sjukdom.
• 4 januari - Camilla Nilsson vinner i jugoslaviska Maribor, som första svenska dam någonsin, en alpin världscuptävling.
• 10 januari - Det råder mycket sträng kyla i Sverige och denna dag uppmäts -52°C i Nattavaara.
• 15 januari - Krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon omkommer i en olycka vid T-centralen i Stockholm. Officiellt begår han självmord, men det finns misstankar om mord, eftersom han anses veta för mycket om Boforsaffären. Dödsfallet kan också ha en koppling till Palmemordet.
• 19 januari - Bioteknikföretaget Fermenta stängs av från börsen sedan revisorerna har funnit allvarliga fel i bokföringen.
• 20 januari - En stor polisrazzia mot 20 kurder genomförs i jakten på Olof Palmes mördare.
• 21 januari - Bjarne Semb avsätts som chef för thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset.
• 25 januari - 20-årige Stefan Edberg vinner öppna australiska tennismästerskapen.
• 1 februari - Patrik Sjöberg sätter världsrekord i höjdhopp inomhus med 2,41 m.
• 3 februari - En tjänsteman inom Stockholms stad spekulerar bort 442 miljoner kronor i optionsaffärer.
• 4 februari - Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare.
• 8 februari - Sverige blir världsmästare i bandy genom att besegra Finland med 7-2 i finalen.
• 12 februari - Skidåkaren Thomas Wassberg vinner VM-guld på 3-milen. Christer Majbäck tar brons.
• 16 februari - En ny hundralapp med en bild av Carl von Linné introduceras i Sverige.
• 19 februari - Djurgårdsbrunns värdshus brinner ner.
• 20 februari - Skidåkaren Mari-Helene Westin vinner VM-guld på damernas 2-mil vid skid-VM i Oberstdorf.
• 21 februari - Olof Johansson väljs till Centerpartiets nye partiordförande.
• 1 mars - Nordiska språkkonventionen träder i kraft. Den stadgar att nordiska medborgare ska kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter i hela Norden.
• 3 mars - Jan-Ove Waldner tar silvermedalj vid bordtennis-VM i New Delhi.
• 5 mars - Hans Holmér avgår som länspolismästare i Stockholm.
• 6 mars - Färjan Herald of Free Enterprise sjunker i Zeebrugges hamn varvid 193 personer omkommer.
• 10 mars
  • Den svenska regeringen anklagas för kännedom om vapensmugglingen i Boforsaffären.
  • Sveriges första TV-såpa, Varuhuset har premiär.
• 16 mars
  • Panten på öl- och läskburkar i aluminium höjs till 50 öre.
  • Sveriges Radio avslöjar att Bofors har använt mutor för att sälja kanoner till Indien.
• 23 mars - Willy Brandt avgår som partiordförande för de västtyska socialdemokraterna.

redigera Andra kvartalet

• 12 april - Indiens försvarsminister V. P. Singh anklagar Bofors för att ha betalat 145 miljoner kronor i mutor.
• 14 april - Statens Industriverk ger sitt godkännande till ett kolkraftverk i Värtan.
• 26 april - SAAB visar upp det första provexemplaret av Saab 39 Gripen.
• April - Kristdemokraterna och Centerpartiet avslutar sitt valsamarbete.
• 3 maj - Sverige blir världsmästare i ishockey för första gången på 25 år vid VM i Wien.
• 6 maj - Sverige inför hjärndödsbegreppet efter omröstning i riksdagen.
• 17 maj - Irak avfyrar Exocetmissiler mot det amerikanska örlogsfartyget USS Stark i Persiska viken.
• 18 maj - Iranskt flyg beskjuter ett amerikanskt fartyg i Persiska viken varvid 37 man omkommer.
• 28 maj - Västtysken Mathias Rust landar sitt lilla Cessnaflygplan på Röda torget i Moskva, efter att ha flugit från Västtyskland.
• 4 juni - Riksrevisionsverket fastslår att Bofors har betalat 200 miljoner kr i mutor i samband med kanonförsäljning till Indien.
• 8 juni - Den amerikanska presidenthustrun Nancy Reagan kommer till Stockholm för att delta i en kampanj mot narkotika.
• 19 juni - ETA genomför ett bombdåd i Barcelona varvid 18 personer omkommer.
• 30 juni - Patrik Sjöberg sätter utomhusvärldsrekord i höjdhopp med 2,42 meter.

redigera Tredje kvartalet

• 1 juli
  • Den svenska marinen fäller sjunkbomber mot en misstänkt ubåt i Törefjärden.
  • Den statliga svenska televisionen omorganiseras i Kanal 1 och TV2, två kanaler med olika profil.
• 5 juli - Ett passagerarflygplan på väg från Arlanda till Ronneby landar av misstag på den lilla flygplatsen i Emmaboda.
• 7 juli - En tankbil med bensin exploderar i Herborn, Västtyskland.
• 19 juli - Femtio tunnor kreosot hittas intill en badplats utanför Vadsbro.
• 21 juli - Det amerikanska rockbandet Guns N' Roses släpper sitt debutalbum Appetite for Destruction.
• 22 juli - Syrien blir ett rymdfararland då syrianen Mohammed Faris åker med en sovjetisk rymdfarkost.
• 24 juli - Svenskan Ulrika Jonsson, 20 år, utpekas som prins Edwards flickvän.
• 26 juli - En 11-åring och en 5-åring försvinner i Horndal och hittas ihjälfrusna i ett låst skyddsrum två dagar senare.
• 28 juli - En veckolång värmebölja inleds i Greklands huvudstad Aten, vilket leder till att 900 människor dör.
• 29 juli - Den svenske modeskaparen Sighsten Herrgård träder fram och berättar, att han håller på att utveckla sjukdomen aids.
• 1 augusti - En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala misstänkt för mord på premiärminister Karami.
• 4 augusti - På 75-årsdagen av Raoul Wallenbergs födelse firas detta i bland annat Sverige och USA.
• 8 augusti - Amerikanskan Lynne Cox blir först med att simma över Berings sund.
• 10 augusti
  • Asea och schweiziska Brown Boveri går samman till Asea Brown Boveri (ABB).
  • Polis och ungdomsgäng drabbar samman i Kungsträdgården. Omkring 150 ungdomar grips under de så kallade "Kravallerna i Kungsan".
• 13 augusti - Östen Johansson avgår som ordförande för Journalistförbundet efter kritik mot hans fastighetsaffärer.
• 29 augusti - USA tillkännager att alla nya invandrare ska HIV-testas.
• 5 september - En säkring i Kaknästornet går och hela Sverige blir utan radio och TV i två timmar.
• 9 september - Ingvar Carlsson besöker Vita huset.
• 14 september
  • En tankbil exploderar efter att ha vält i en rondell i Stockholm.
  • Anker Jørgensen avgår som partiledare för Danmarks socialdemokrater.
• 24 september - Socialdemokratiska partistyrelsen beslutar att avskaffa kollektivanslutningen av LO-medlemmar till partiet.
• 27 september - En staty över Tage Danielsson avtäcks i Linköping.
• 28 september
  • Busslaster med kvinnor kommer till ungkarlstäta Pajala som firar 400-årsjubileum.
  • En känd svensk skådespelare döms till en månads fängelse för innehav av kokain. I oktober går han ut offentligt och varnar andra för narkotika.

redigera Fjärde kvartalet

• 3 oktober - Den svenska FN-styrkan lämnar Cypern efter 24 år.
• 6 oktober - Stig Bergling, som dömts till livstids fängelse för spioneri, försvinner spårlöst med sin hustru under permission.
• 12 oktober - Musikgruppen Twisted Sister splittras.
• 13 oktober - Bagdad utsätts för en robotattack från Iran varvid omkring 30 personer dör.
• 15 oktober - 23 personer dödas av orkanvindar och översvämningar i södra England
• 19 oktober
  • Svarta måndagen inträffar, kraftigt börsras i USA.
  • Sveriges justitieminister Sten Wickbom avgår på grund av Stig Berglings rymning.
• 24 oktober
  • Galenskaparna och After Shaves största succé Stinsen Brinner har urpremiär på Lorensbergsteatern i Göteborg.
  • Den sydafrikanske gruvarbetaren Cyril Ramaphosa tar emot det nyinstiftade Olof Palmepriset.
• 27 oktober - Folke Pudas, som i sex år har kämpat för att få tillbaka sitt trafiktillstånd, får rätt mot Sverige i Europadomstolen.
• 28 oktober - Två svenska läkare grips för styckmord på en prostituerad.
• 1 november - Windows 2.0 släpps. Den nya versionen har bl.a. funktionen att fönster kan överlappa varandra.
• 8 november
  • IRA bombar Enniskillen i Nordirland.
  • En tjänsteman vid Götabanken upptäcks ha gjort av med flera hundra miljoner kronor av bankens pengar på optionsaffärer.
  • Tjuvar länsar drottning Silvias svit på ett hotell i London.
• 11 november - Carola Häggkvist förlovar sig med Runar Sögaard.
• 12 november - Den svenska regeringen höjer belöningen för upplysningar som leder till uppklarande av Palmemordet från 5 till 50 miljoner kronor.
• 14 november - Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
• 16 november - Nio personer omkommer och ett hundratal skadas när två snabbtåg kolliderar vid Lerum utanför Göteborg.
• 1 december - Kanaltunneln mellan England och Frankrike börjar byggas.
• 5 december - Ett EG-möte i Köpenhamn slutar i total oenighet. Länderna kommer inte överens på någon punkt.
• 7 december - Intern kritik tvingar socialdemokraternas ledare i Stockholm John-Olle Persson att avgå.
• 8 december
  • Michail Gorbatjov och Ronald Reagan undertecknar ett nedrustningsavtal.
  • Palestinier inleder Intifadan mot Israel.
• 14 december - Den tecknade TV-serien om Teenage Mutant Ninja Turtles har premiär i USA.
• 20 december - Statsminister Ingvar Carlsson uttalar att "blod kommer att flyta" om det inte blir slut på u-båtskränkningarna mot Sverige.
• 31 december - Den första svenskägda reklamfinansierade TV-kanalen, TV3, börjar sända per satellit från London, vilket bryter det svenska TV-monopolet.

redigera Okänt datum

• New York blir första delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar.
• Det svenska Miljö- och energidepartementet inrättas och övertar miljö- och energiärenden från jordbruks- respektive industridepartementen.
• Sverige får en sambolag, där förhållandet mellan samboende, som ej är gifta, regleras. Makarna likställs vad gäller rättig- och skyldigheter i äktenskapsbalken.
• KDS byter namn till Kristdemokratiska samhällspartiet (KD).
• Sveriges första kvinnliga justitieombudsman, Gunnel Norell Söderblom, utses.
• Den civilia fartygsproduktionen på Kockums läggs ner och man koncentrerar sig på militära fartyg.
• Romer likställs med samer och tornedalingar som etnisk minoritet i Sverige och får hemortsrätt.
• En svensk lag mot transitering av högteknologisk utrustning som kan klassas som krigsmateriel antas.
• Sverige inför handelsbojkott mot Sydafrika i protest mot landets apartheidpolitik.
• Den svenska regeringen beslutar att ställa in biståndet till Vietnam om de vietnamesiska trupperna inte lämnar Kambodja.
• Carl Larssons målning Midvinterblot köps av en japansk konstsamlare för 10 miljoner kronor.

redigera Födda

• 7 januari - Lyndsy Fonseca, amerikansk skådespelare.
• 3 mars - Stacie Orrico, sångare.
• 6 mars - Hannah Taylor-Gordon, brittisk skådespelare.
• 9 mars - Bow Wow, amerikansk rap-artist.
• 31 mars - Georg Listing, tysk basist från bandet Tokio Hotel
• 7 april - Jaimee Kaire-Gataulu, nyzeeländsk skådespelare, från TV-serien The Tribe.
• 19 april
  • Oksana Akinsjina, rysk skådespelare.
  • Maria Sjarapova, rysk tennisspelare.
• 27 april - William Moseley, brittisk skådespelare.
• 4 maj
  • Francesc Fabregas, spansk fotbollsspelare.
  • Jorge Lorenzo, spansk roadracingförare.
• 18 maj - Luisana Lopilato, argentinsk skådespelare
• 2 juni - Darin Zanyar, svensk sångare, deltagare i Idol 2004.
• 9 juni - Amanda Renberg, svensk skådespelare.
• 24 juni - Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare.
• 18 juli - Jim Ramel Kjellgren, svensk skådespelare.
• 22 juli - Charlotte Kalla, svensk längdskidåkare.
• 7 augusti - Sidney Crosby, kanadensisk ishockeyspelare.
• 8 augusti - Katie Leung, brittisk skådespelare.
• 7 september - Evan Rachel Wood, amerikansk skådespelare.
• 9 september - Joshua Herdman, brittisk skådespelare, Vincent Crabbe Jr. i Harry Potter-filmerna.
• 20 september - Leony, indonesisk sångerska.
• 22 september - Tom Felton, brittisk skådespelare, Draco Malfoy i Harry Potter-filmerna.
• 24 september - Spencer Treat Clark, amerikansk skådespelare.
• 28 september - Hilary Duff, amerikansk skådespelare och popsångare.
• 18 oktober - Zac Efron, amerikansk skådespelare.
• 23 oktober - Faye Hamlin, svensk sångare.
• 27 oktober - Kata Gáspár, ungersk skådespelare.
• 3 november - Gemma Ward, australisk supermodell.
• 5 november - Kevin Jonas, amerikansk musiker i bandet Jonas Brothers.
• 23 november - Nicklas Bäckström, svensk ishockeyspelare.
• 3 december - Michael Angarano, amerikansk skådespelare.
• 7 december - Aaron Carter, amerikansk sångare.
• 12 december - Sibel Redzep, svensk deltagare i Idol 2004 och 2005.
• 16 december - Hallee Hirsh, amerikansk skådespelare.
• 18 december - Miki Ando, japansk konståkare.
• 19 december - Aaron Renfree, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
• 26 december - Björn Davidsson, svensk skådespelare.

redigera Avlidna

• 9 januari - Erik Liebel, svensk skådespelare.
• 15 januari - Carl-Fredrik Algernon, krigsmaterielinspektör.
• 22 januari - Barbro Alving, svensk journalist, mer känd som Bang eller Kärringen mot strömmen.
• 27 januari - Ove Rainer, före detta svensk justitieminister och Postens generaldirektör.
• 29 januari - Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
• 31 januari - Yves Allégret, fransk regissör.
• 2 februari - Alistair MacLean, brittisk författare.
• 4 februari - Liberace, amerikansk entertainer, pianist.
• 18 februari - Märta Reiners, svensk operasångare.
• 22 februari - Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
• 2 mars - Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
• 3 mars - Danny Kaye, amerikansk komiker, sångare och skådespelare.
• 16 mars - Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
• 17 mars - Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
• 18 mars - Kari Diesen, norsk skådespelare.
• 2 april - Buddy Rich, amerikansk jazzmusiker
• 5 april - Jan Lindblad, svensk filmproducent.
• 7 april - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
• 11 april - Erskine Caldwell, amerikansk författare.
• 12 april - Roar Colbiørnsen, norsk barnboksförfattare.
• 19 april - Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.
• 4 maj - Paul Butterfield, amerikansk bluessångare och musiker, som ledde Paul Butterfield Blues Band.
• 14 maj - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare.
• 17 maj - Gunnar Myrdal, svenskt statsråd och nobelpristagare i ekonomi.
• 3 juni - Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
• 8 juni - Gustaf "Stålfarfar" Håkansson, svensk rikskändis.
• 11 juni - Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
• 14 juni - Ester Roeck-Hansen, svensk skådespelare.
• 22 juni - Fred Astaire, amerikansk skådespelare och dansare.
• 10 juli - John H. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
• 24 juli - Eugen Kogon, tysk författare, sociolog, nazimotståndare.
• 1 augusti - Pola Negri, polsk-amerikansk skådespelare.
• 2 augusti - Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
• 10 augusti - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
• 17 augusti
  • Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
  • Rudolf Hess, tysk nazistledare.
• 28 augusti - John Huston, amerikansk filmregissör.
• 29 augusti - Lee Marvin, amerikansk skådespelare.
• 1 september - Gerhard Fieseler tyskt flygaräss och flygplanskonstruktör.
• 5 september
  • Liss Granqvist, f.d. president i försäkringsöverdomstolen.
  • Anna-Lisa Wärnlöf, författare.
• 8 september - Eric Lundquist, journalist.
• 9 september
  • Einar Gerhardsen, norsk statsminister 1945-1951, 1955-1963 och 1963-1965.
  • Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
  • Gunnar de Frumerie, svensk pianist och kompositör.
• 11 september
  • Kerstin Bernadotte, svensk journalist.
  • Lorne Greene, kanadensisk skådespelare.
  • Elias Svedberg, inredningsarkitekt.
  • Peter Tosh, jamaicansk reggaesångare.
• 15 september - Erik Lundberg, nationalekonom.
• 19 september - Einar Gerhardsen, norsk statsminister, partiledare.
• 21 september
  • Sven Andersson, svensk socialdemokratisk politiker och statsråd.
  • Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist (mördad).
• 25 september - Mary Astor, amerikansk skådespelare.
• 29 september - Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945-1960.
• 30 september
  • Tord Hall, docent
  • Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
• 2 oktober - Madeleine Carroll, brittisk skådespelare.
• 3 oktober - Jean Anouilh, fransk författare.
• 6 oktober - Otto Meijer, länsåklagare.
• 13 oktober
  • Kishore Kumar, indisk sångare.
  • Sven Sörmark, journalist, författare.
• 14 oktober - Sven Sörmark före detta chefredaktör på Aftonbladet.
• 20 oktober - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
• 21 oktober - He Yingqin, kortvarig premiärminister i Kina.
• 25 oktober - Sven Jerstedt, redaktör.
• 29 oktober - Woody Herman, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
• 7 november - Arne Borg, svensk simmare.
• 10 november - Lucy Griffiths, brittisk skådespelare.
• 12 november - Cornelis Vreeswijk, svensk trubadur och visdiktare.
• 24 november - Gunnar Heckscher före detta partiledare för Högern.
• 2 december - Mauritz Edström, journalist, författare.
• 10 december - Jascha Heifetz, liatuisk-amerikansk violinist.
• 14 december - Gerard Bonnier, bokförläggare.
• 21 december - John Spence, amerikansk sångare.
• 24 december - M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
• 29 december - Hans Viksten, konstnär.
• december - Marguerite Yourcenar, författare.

redigera Nobelpris

• Fysik
  • J Georg Bednorz, Västtyskland
  • K Alexander Müller, Schweiz
• Kemi
  • Donald J Cram, USA
  • Jean-Marie Lehn, Frankrike
  • Charles J Pedersen, USA
• Medicin - Susumu Tonegawa, Japan
• Litteratur - Joseph Brodsky, USA
• Fred - Óscar Arias, Costa Rica
• Ekonomi - Robert Solow, USA